Tvättstuga Norra Vram

Om platsen

Tvättstugan byggdes år 1906 av en andelsförening, som avlönade en kvinna att sköta densamme, redovisa avgifter m.m. Ett tegelrör från en kraftig källa bakom huset förser den cementgjutna sköljbassängen med rikligt klart genomrinnande vatten. Bykte gjorde man hemma, för här fanns bara möjlighet att klappa och skölja tvätten. I stugan fanns en järnspis för kaffekokning. Det var skönt för kvinnorna att ha tak över huvudet. Innan stugan byggdes fick man banka och skölja vid bäckens ibland israsslande kanter i vind, regn och snö. Sänkevad har förmodligen fått sitt namn av att byvägen, dess äldre namn var Mellangadan. Byvägen gick nämligen över ett vad. Rännilen från källsprånget går, sedan den kommit ut ur tvättbassängen, nu i ett rör under vägbanken. Källan i Sänkevad har sitt utlopp mot norr. Gammalt skrock hade ofta något att säga om sådana källor och Inne i man offrade slantar i dem. Tvättstugan användes fram till femtiotalet av traktens folk och man körde även långa vägar med häst och vagn för att tvätta här. Det var nämligen inta alltid man hade god tillgång på vatten i gårdarna, men här i Norra Vram flödade källan outsinlig. Den största kunden var Bjuvsverken, som kom hit med sina stora bolagstvättar. Den som tvättade och hade kört lång väg hade stora matkorgar med sig. Tvätterskorna hade det nog ganska gemytligt trots det tunga arbetet. Utanför stugan finns stolpar att fästa linor i för torkning och här kunde det förstås bli dispyter om man drog in på varandras domäner. Särskilt under vår och höst var tvättstugan välbesökt. Tvättstugan i Sänkevad är numera i privat ägo. Sven Olofsson friköpte tomten 1964. En son till Sven och Inge Olofsson har nu vårdnaden om stugan. Prästgården i Norra Vram Norra Vrams prästgård utgör den bevarade boningslängan i en tidigare delvis kringbyggd gård. Prästgårdens historia går tillbaka till år 1816, då socknens "näst finaste hus” byggdes med hjälp av slottsherren på Vrams Gunnarstorp. Den bakomliggande naturtomten har ett mycket stort värde för miljön vid Norra Vrams medeltidskyrka. Prästgården har en en delvis bevarad interiör. Många inventarier är från 1800-talets senare hälft och sekelskiftet. Byggherre till prästgården var kyrkoherde Lars Andreas Palm. Han hade då han tillträde tjänsten som socknens präst 1797 påtalat problemen med den vattensjuka prästgårdstomten och de förfallna gårdslängorna. Han hade tagit fram en ny ritning och sett ut en bättre plats för ett nytt boningshus, som påbörjades 1816. Palms nya hus står idag välbevarat, både exteriört och interiört. Av syneprotokollet från 1824 framgår att planlösningen till stora delar stämmer överens med dagens. Bottenvåningen var då inredd med kök med spis och bakugn, spiskammare, det vill säga skafferi, en folkstuga, som var tjänstefolkets matrum, förstugor, ett så kallat brödhus och två välvda källarutrymmen.Den övre våningen var inredd med förstuga och stor dagligstuga, sängkammare, barnkammare, kontor, sal, gästkammare och adjunktens kammare. Till dessa utrymmen kom vindsvåningens små kammare med bland annat prostarkiv. Mycket av den äldre inredningen finns kvar, t.ex. kakelugnar, sättugnar i järn och snickerier. Vissa rum präglas av senare tiders moderniseringar. Norra Vrams Prästgård inhyser idag Billesholmstraktens Hembygdsförening samt muséum, arkiv och antikvariat. Åstorpsvägen 10, 267 72 Billesholm Telefon: 042-782 20 Inge Olofsson