Tågarp Råån

Om platsen

Tågarp är en tätort belägen mestadels i Svalövs kommun men även i Landskrona kommun i Skåne län. Tågarp ligger vackert vid Rååns dalgång. Här stannar pågatågen (Rååbanan). Tågarp har sedan lång tid tillbaka varit centralort för bygden. Redan på 1600-talet låg det en skjutsstation och gästgivaregård här. Tågarp har ingen egen grundskola, utan eleverna åker skolbuss till Billeshögsskolan i Billeberga, en F-6 skola som ligger endast 4 km från Tågarp. Förskola finns i Tågarp.Förr fanns det systembolag, affär, blomsterhandel, bageri, två kiosker varav en av dessa också hade ett grillkök, en järnhandel, en skoaffär och en pizzeria i Tågarp. Numera finns bara kiosken med grillköket, bageriet och pizzerian kvar. Tågarps första skola År 1836 så uppförde man det första skolhuset för Glemminge-Tågarp och Södra Spjutstorp. Det var beläget invid vägen till Henriksfälts gård, norr om dåvarande gården Glemminge-Tågarp nr. 9. På allmän sockenstämma i Glemminge kyrka den 28 augusti 1836 så behandlade man frågan om skolläraren lön och man kom fram till att han för egen räkning fick använda den befintliga jordrymden om 12 geometriska kappland som fanns inom skoltomten.Dessutom skulle han få råg och säd av jordägarna. Tidigare fick han ved och torv för att nu nämna något. Den första skolläraren i Glemminge-Tågarp var drängen Nils Månsson från Glemminge och han skulle få sitta kvar så länge han förmådde sköta tjänsten på ett för herrar skolrådsledamöter, tillfredsställande sätt. Säkerligen var Nils Månsson en duktig och intresserad man eftersom han blev anställd som lärare i Glemminge-Tågarp år 1836, men någon vidare formell utbildning hade han inte och vi kan mycket väl tänka oss att han fick skörda många spydigheter från befolkningen. ”En dräng som var lärare”, men skam den som ger sig. Energin var det säkert ingen fel på hos denne dräng för år 1850 kunde han uppvisa betyg för vederbörligen avlagd examen vid Lunds skolmästareseminarium och fick efter detta uppbära i lön ett årligt belopp av 16 Rdr och 32 skilling. Avtalet var gällande från den 1 Juli 1850. Dessutom hade han de natura förmånerna som tidigare omtalats. Historisk fakta Det ursprungliga Tågarp var en frälseby under Sireköpinge säteri och bestod av 10 hemman.I skjutshållssystemet som utvecklades under 1600-talets andra hälft, var Tågarp en av anhalterna på vägen mellan Göteborg och Malmö. Skifteskarta från år 1755/-56 över Tågarps by visar, att där man idag finner samhället, fanns inget annat än gästgiveriet. Byggnaden av idag uppfördes på 1880-talet,efter att en brand ödelagt den gamla gästgivaregården.Tågarps tid som tätort inleds i samband med järnvägens framdragning. Det kommer dock att dröja cirka 50 år innan man kan tala om annat än spridd bebyggelse. Mot 1800-talets slut förtätas bebyggelsen och villorna växer fram. Säteriet i Sireköpinge var under 1700-talet en av de största gårdarna i Skåne och var kungsgård fram till 1547. Mangårdens vitputsade huvudbyggnad med två flyglar härrör från tidigt 1800-tal, medan ladugårdskomplexet i gråsten till sina äldre delar härrör från 1700-talet.Råån har sin början vid Duveke mellan Ekeby och Kågeröd och kallas här även Halmstadbäcken. Den flyter sedan längs en allt mer markerad dalgång i sydvästlig riktning till Sireköpinge, där den möter Tarstadsbäcken och Tirupsbäcken, varvid den egentliga Råån har sin början. Ån rinner därefter i västlig riktning mot Tågarp varefter den vrider sig mot nordväst. Här passerar ån herrgården Bälteberga, beläget strax ovanför dalen, fångar upp Tjutebäcken och rinner sedan förbi strax intill Vallåkra. Något nordväst om Vallåkra passerar Råån Kvistofta, som förr namngav denna del av ån. Efter Kvistofta gör flödet en sväng något mer norrut och flyter sedan förbi Gantofta, där den sedan vrider sig mot väster. Därefter har ån sedan en nästan helt västlig riktning innan den inne i Råå gör en kraftig krök åt söder och vindlar en bit genom orten innan den via Råå hamn rinner ut i Öresund.