Laxtrappan-Munka Lungby

Om platsen

Skillingeskogen i Munka-Ljungby är en välbesökt plats med vacker natur året om. Speciellt vacker är den på våren när bokskogen slår ut eller på hösten när löven skiftar färg. Denna målning vill visa den vackra Laxtrappan som finns nära Skillinge gods Munka-Ljungby, som är den största orten i kommunen näst efter Ängelholm, ligger öster om Ängelholms tätort. Här bor cirka 3000 invånare. Orten har ett aktivt föreningsliv, många industrier, en kyrka och ett mindre antal butiker. Munka-Ljungby är även platsen där man hittar Laxtrappan med sitt vattenfall och strövområdet Munka Möllestig. Munka Möllestig är ett projekt som kommit till genom ett samarbete mellan Munka Ljungby-Tåssjö Hembygdsförening, Ängelholms Naturskyddsförening och Ängelholms kommun. Längs leden finns informationstavlor där man kan lära sig mer om djur- och växtlivet i området. Hällorna kallas den branta sluttningen nedströms Sågmöllan, mitt emot Kalkmöllan. Hällorna är ett omtyckt parti längs ån med smala, fuktiga och ibland hala små stigar. Den mullrika fuktiga jorden håller en rik lundflora som t.ex. gullpudra, desmeknopp och ormbär. På våren växer mängder av vitsippor och svalört som senare följs av springkorn, kransrams, grönvit nattviol och många andra arter. Här finns också flera olika ormbunkar som kräver mycket fuktig mark, men även trä on, ekbräken och strutbräken som klarar av att växa lite torrare. Sågmöllan: Det enda som idag är kvar av den ursprungliga sågmöllan är två boningshus norr om ån. Här någonstans kan den så kallade sågmöllan ha legat. 1781 var ägaren Jeppe Persson. Kalkmöllan var en kalkstamp med fyra kubbar där man stampade kalksten till mjöl. Möllan avvecklades 1914 då fallet revs och återuppbyggdes på sitt nuvarande läge vid Nya Mölla. Det nya fallet blev 11 meter högt och fick en 200 hkr turbin. Ägare fram till 1901 var Johannes Gudmundsson. Nya Mölla: På denna plats låg 1767 en sågkvarn som tillhörde Skillinge gods. En brand 1874 förstörde en del av byggnaderna som dock återuppbyggdes. Möllan köptes på exekutiv auktion 1887 av ägaren till kalkmöllan, Johannes Gudmundsson. Han sålde kalkmöllan och Nya mölla 1902 till C:L Berglund från Riga, mest känd för att ha byggt den aldrig använda så kallade Ryssakanalen på södra sidan om ån. År 1904 köpte ägaren till Röamölla, Carl L. Hansson både Nya Mölla och Kalkmöllan. Det gamla boningshuset Nya Mölla som också innehöll ett spinneri, revs 1935. En silo byggdes 1951 och revs 2001. Vid fallet fanns en tvättränna där byns husmödrar kunde skölja sin tvätt.